sabinemichelle

Det bor ett barn i mig.
När barnet flyttade in i mig och började göra sig synlig för mig.
Då flyttade även rädslan in. Rädslan att förlora ett till barn.
Folk tyckts inte förstå min starka rädsla,
över att vara gravid knappt 5 månader efter ett missfall.
Att leva ett normalt liv. som att dra vagnen bära clea sova på sidan eller gå och handla,
Fylls av ångest att nåt ska snett och orsaka ett missfall.
Att ständigt leva med denna rädsla nu gör att jag inte kan njuta över graviditeten,
Men att älska alla symptom som visar att jag har ett litet liv i min mage.
Att vårat barn inte valt att flytta ut.
Jag har aldrig nånsin känt mig så frisk och lycklig,
över illamående och halsbränna över ständig hunger helst efter fiskgratäng.
Över trötthet som sköljer över mig nästan 24 timmar om dygnen.